Rätt som det regnade så kom det en skur denna eftermiddag när åtta tappra soldater ur RT-ledet skulle till att starta årets tour. Edberg hade en veckofärsk HIO och en flaska skumpa i bagaget med sig. Om det var för att han trodde sig vara för mer än oss andra eller ej vet jag inte men han gick i alla fall förbi oss redan anlända vid lunchbordet utan att ta i hand. Usch vilken stroppig fa´n. Nog om det vi kanske inte alltid är så formella vi andra heller. Vad lunchen beträffar så var den ingen höjdare denna dag men med ett stort glas malt, humle, jäst och vatten gick den att skölja ner ändå. Efter detta fick man klä bagen med regnskydd, slå några fina draws på rangen och putta tre puttar på en jättefin övningsgreen. Det skulle visa sig att denna green var en av få som var värd namnet green på Ulricehamns golfklubb efter den karga vintern. Lottningen föll som följer.
Boll 1: Fredrik ”tog i så det smakade skit” Edberg Claes ”Nära, Nära” Kronander Kent ”Pull, Snaphook” Sandquist Stefan ”Erkänd dålig puttare” Axelsson
Boll 2: Berne ”XXXXXXXXXXXXXXXXXXX” Sallander Joachim ”Örnen” Höök Stefan ”Hur gick det sen” Ramberg Peter ”Long time ago” Dahlin
Boll 1 Vet inte riktigt hur det gick till men Kent fick ihop lika många slag som Stefan och Fredrik ihop på det första hålet. Med dessa par stod det nu 2 noll till Svenljunga redan efter det första hålet. Kent bara bekräftade det han redan visste. ”Det går fa´n inte scora på Ulricehamn” Edberg spelade inte bra till en början och var 6 över efter 6 hål. Men efter att ha spelat bra i 6-7 hål efter detta hade han ett stabilt grepp om segern i denna boll trots sina 81 netto. Va! Vad skriver han? Bollseger på 81 netto. Jajjamen det räckte med råge, för det här måste vara den resultatmässigt sämsta bollen i RT historien, tre man klarade inte ens av att få med sig deltagarpoängen hem. 361st slag slog vi tillsammans. Mycket mystiska saker hände oss. Kent slog slag som han inte ens drömde mardrömmar om i fjol, Stefan kombinerade dåligt spel med som han själv säger ”sitt erkänt dåliga puttande”, jag spelade bra så länge det regnade sedan gav kroppen upp, min dag sammanfattas 20 över på 16hål och två birdies. Tre saker blev kvar i mitt minne från denna rond. 1. När man inte träffar bollen rent så ofta kan det enligt somliga vara lika skönt att få en träff som att …… (nej inte skita). 2. Att Edberg fortfarande går att psyka ner så pass mycket på tee att varken nytt skaft eller längsta drive tävling hjälper en över röd tee. ( Jag vet att du kom förbi men som du tog i så hade du slagit en basketboll lika långt, och det var nog snarare det faktum att du tog i så djävligt som gjorde att du ens kom av gul tee.) 3. Att Stefan på frågan, vad gör jag för fel? Fick analysen av Edberg och en medjakande Kent att han fastnar på toppen av baksvingen. Detta hände första gången på det åttonde hålet, och höll sedan i sig. I övrigt vill jag passa på att be om ursäkt för beteendet på det 18é tee när jag och Kent av någon anledning som ingen av oss kan förklara fick ett skrattanfall av det större slaget. Vi borde kanske ha koncentrerat oss på att göra par, då detta räckt till en deltagarpoäng för oss båda. Men för egen del skrattade jag så mycket, helt och hållet utan anledning, så jag såg suddigt hela vägen upp till klubbhuset. Den som drabbades hårdast av detta var Stefan som inte ens peggat upp på sista tee när det som varade hela hålet bröt ut. Sorry Stefan men ett gott skratt förlänger livet och din score var ju redan körd. Slutligen matchen i matchen mellan Svenljunga och Tranemo slutade oavgjort trots den taskiga inledningen.
Boll 2 Två tredjedelar av RT gänget möttes upp för lunch på Ulricehamns GK den 19/5. Efter att vi Tranemobor rivstartat med ett par starköl så var självförtroendet på topp. Vi undrade däremot var den längre (och smalare) av de tre Ulricehamnarna höll hus. Dallas förklarade att Patrik inte vågade ställa upp på sin hemmabana utan istället hade flytt landet för att försöka träna sig i form. Vi får se om han vågar komma på nästa deltävling…………..
Efter diverse gliringar och psykningar gick Dallas, Ramis, Berne och undertecknad ut i andra bollen. Till en början så sken solen över oss alla men efter ett par hål så öppnade himmelen sig över oss och regnet öste ner. Dallas startade rundan med att försätta sig själv i diverse knivigheter genom en boll Out på tvåan och en träff i ett träd på trean. Problemen fortsatte och på trean kom han inte riktigt i mål utan gick ensam och moloken upp till fyran med en fullpottare. Fast vi blev blötare och blötare så höll vi uppe humöret och vi blev ännu gladare när Stefan tyckte sig se en lucka mellan molnen och nämnde något om ”perfekt grillväder”. Stefan lyckades också med att få till en riktigt bra sving med sin Sandwedge på sjuan så att den carrade 20 meter och landade rakt på en sten. Aj, aj, ett jack i favvoklubban! Detta hindrade inte honom från att följa upp med ett perfekt inspel som resulterade i en snygg birdie.
Stefan fortsatte att spela stabilt hela rundan och Berne spelade upp sig mer och mer efter hand. Dallas och jag själv slet utan att riktigt få till det. Men på 17 passerades en milstolpe i RT sammanhang, jag rullade i en tvåmetersputt för Eagle. Avslutningsvis så lyckas Dallas med konststycket att träffa samma träd två gånger i dungen på vänstersidan på 18.
Kvällen avslutas med en trevlig grillafton hos Stefan (tack!) där vi sköljde ner korvarna med Champagne som Mr. Hio Edberg bjussade på (grattis!).
Joachim ”Eagle” Höök
Ett nytt och mycket uppskattat inslag i RT touren var den grillfest man i och med sin anmälan till tävlingen automatiskt blev inbjuden till. Ett stort tack riktas till både Stefan och Maria. Förresten Stefan, Maria gav oss tre alternativ att värma oss på. Vi valde sprit och kaffe men hoppade över filten. Somliga (läs alla) av oss undrar om du fick ett fjärde alternativ lite senare eller om du bara fick en åthusning att aldrig släppa in de där dårarna på trädgården igen.
Väl mött på Mark Vänliga hälsningar från Claes med framtidstro