Deltävling 5 - St. Arild GK Regeltolkarnas Golftour 2004-10-01
Klockan ringde aldrig, dock ringde Putte kl.06.10 och med lite hjälp av frugan blev alla mackor färdiga så att jag kunde småjogga ner till ICT och vara där till 06.30. Detta var min start på fredagen den 1 oktober. Resan ner gick via Svenljunga för att hämta upp en blivande vinnare i Paralympics, en strandraggare och en ölhävare. För att sedan fortsätta mot Varberg för att hämta upp en Kent som inte stod att känna (läs höra igen) igen riktigt. Väl framme, helt efter tidsplanen förövrigt, var det dags att börja värma upp och ta lite bilder, videoklipp för framtiden. Det visade sig på övningsgreen att nerförsputtar var något man endast önskade sina motståndare. Vädret var fantastiskt, nästintill vindstilla, något mulet men en temp på 15-20gr. Dessutom var banan i ett kanonskick. Allt detta inverkade till att Regeltolkarnas avslutning på touren inte kunde börja bättre. Varsitt övningsslag med en järnia för videoklippet, och så var tävlingen igång.
Boll 1: Fredrik ”Ischias” Edberg Berne ”Törnbusken” Sallander Kent ”Bakis eller” Sandquist Magnus ”Ruffen” Bengtsson
Boll 2: Claes ”Hål 13” Kronander Thomas ”Out ggr2” Andersson Stefan ”Puttkungen” Axelsson Patrik ”19 öl Ballast” Svensson
Boll 3: Joachim ”Den givmilde” Höök Patrik ”Halva vattenböter” Andersson Stefan ”Chauffören” Ramberg Peter ”Vad var det jag sa om hål 13” Dahlin
I boll 1 lottades 4 st. pressade deltagare. Vi hade bl.a. med en av de mest skadade golfspelarna som slagit en golfboll i år, nämligen Herr Edberg. Efter ett mycket trevligt störningsmoment innan utslag (videofilmningen) så lyckades alla bra med sina utslag förutom undertecknad som började rundan med en kraftfull trippel. Detta kan förklaras med en glad utenatt i Varberg samt en ”leverans” med mellanspolning innan rundan. På hål 3 så kommer då den första större fadäsen i bollen där 2 av spelarna var inblandande. Edberg visar hur man skall gena till green för att nå denna på 1 slag men pekar på fel trädparti varvid Berne ”luras” att slå bort sin boll. Det är tufft att leta boll vid green och inte hitta den för att springa tillbaka för att slå ut på nytt. Vi hoppas bara att det var trevligt sällskap i bollen bakom oss. Tilläggas från bollen bakom kan, att P bollen slogs snyggt fram till bagen vid trädridån. (Ca 2m från att träffa egen utrustning) Bengtsson skulle också slå bort en boll på detta hål med ett skuret järnslag rakt ut bland taggbuskarna. På nästa hål satt nog Bernes bortslagna boll kvar i psyket och ett slag som han inte gör många gånger resulterade i en vattenplums. På hål 5 så berättade Edberg att eftersom vinden inte driver på från åkern i dag borde inte bollen drifta ut mot dammen. Men slår man snett så går den i ändå –vilket han gjorde och vad jag vet så har han slagit i bollen i denna damm varje gång vi varit på St. Arild. Men trots en dropp så blev det ett par – starkt. Här fick vi också dagens första och enda pilsnerboll – Tack Bengtsson. Under hela rundan så spreds bollarna friskt bland träd och buskar. Berne var en av de största syndarna i bollen och var helt ”uppriven” båda av sitt spel som av taggarna på buskarna. Bengtsson som höll ihop spelet förvånansvärt bra lyckades med att lägga bollen i tjockruffen på nästan varje hål men ändå klara sig oväntat bra från dessa lägen, men som man säger övning ger färdighet. Skogsmulle i bollen för dagen som jag nämnt innan var som sagt Berne. På hål sju tog han dessutom av sig keps, handske mm inne i skogen framme vid green. Han hade hittat sin boll och lagt ut ett ”spår” för att hitta tillbaka till sin boll samt för att ha en linje att slå mot. Vi övriga i bollen tror att han ville se hur hål 14 såg ut lite i förväg. På hål 8 så slår alla bra inspel och helt plötsligt ligger alla för birdiechans (förevigat genom foto) hur många birdies det blev förtäljer inte historien men undertecknad hade en av sina nio treputtar på hålet för en lätt bogey. Long driving på 9:an och det var väl ingen som var förvånad att vinnaren gick i boll 1. Berne drar på 270 m i motvinden –imponerande. På hål nio fäller Bengtsson en skön kommentar dessutom. Efter att hamnat i tjockruffen igen samt lyckas slå ut den på ett föredömligt sätt säger jag till Magnus. – Bra att slå ut bollen ur den tjocka ruffen, det är svåra slag, varvid Magnus svarar – Ja men det är inte svårt att slå in dom, lite småtjurig att hela tiden slå in bollarna i ruffen. Efter lite frukost innan utslag på 10:an drar Edberg 2 mycket dåliga slag till höger in i skogen. Bägge bollarna hittas och Edberg har inget roligt läge på sin första boll. Efter lite flipperspel kommer bollen 5 meter och lägger sig på en sten. – Äntligen, tänker de övriga i bollen, denna gången kan han inte rädda sig (som han förövrigt gjort på strålande sätt under nästan alla första nio) men sin vana trogen lägger han upp bollen på green och sänker putten för bogey. Bengtsson gick på hål 10 för sig själv på vänsterflanken varvid de övriga bollarna trodde att boll 1 blivit osams, men så var inte fallet. Hål 13 som förövrigt boll 1 tycker skall byta namn från Långholmen till Claes hål, skördade även här ett offer. Berne lägger sin första boll out men hittar igengäld många bollar vid åkerkanten. Om jag inte missminner mig lyckades Bengtsson med en 4 putt på detta hålet, vilket undertecknad ser som en fjäder i hatten eftersom jag själv gjorde det på 6:an. Efter vi puttat färdigt stannade vi för att se bakomvarande bolls utslag. Glädjen blev stor när vi såg Claes boll ta sin traditionella väg genom luftrummet –OUT. På hål 14, som Berne hade rekognoserat innan, slår han en boll i dammen till vänster, och jag tror att Berne själv är lite chockad över hur många ”dåliga” slag han levererat under banan. Vi övriga i bollen har inte sett han spela så ostabilt innan. För övrigt kan sägas att det var överlag ostabilt. När vi kom till 16 hade Bengtsson honören efter ett mycket stabilt par på 15. Edberg är näste man för att slå ut men innan utslaget släpper han en riktigt grym pysare (vi övriga hoppas att slängt kalsongerna). Om detta var orsaken till att slå drivern 150 meter snett och lägga sig på 15:s fairway vet vi inte men det gjorde Bengtsson orolig. Han går nämligen fram och frågar lite tyst om han spelat åt fel håll. Vad som är ändå märkligare är att Edberg på detta hålet inte bara räddade paret utan lyckades att göra en birdie på ett utslag som skulle kostat åtminstone 2 slag. På hål 17 så var det tur att ingen publik fanns på plats. Först ut Edberg – jätteduff, kommer 80 meter, sedan Bengtsson – riktigt snett, 60 meter kvar till green, sedan Berne – ändå värre duff, kommer 70 meter, sedan undertecknad med ett slag i bunkern. Det hela resulterade i 2 par i alla fall. Jag själv och gissa vem, just det -Edberg. Edberg fällde en riktig floskel dessutom på ett av hålen. En av hans puttar från 5 meter gick för ovanlighetens skull inte i utan lade sig precis vid hålkant och Edberg utbrister – Hålet är ju 1/3 över bollen. Sammanfattningsvis kan man säga att vi hade riktigt roligt i bollen och vi uppmanar alla att skänka pengar till ischiasfonden så att Edberg kan kurera sin rygg under vintern.
Kent. Vi i den andra bollen spelade Svenljunga mot Tranemo om lunchen, mycket prestigefyllt. Svenljunga tog ett grepp i den matchen med 3p redan på det första hålet. Men detta skulle komma att ändra sig radikalt under resans gång. Utan en enda bollträff lyckades Stefan att inleda med två par. (Hur är det möjligt, man frågar sig gång på gång) Bonnen tog det lite försiktigt till en början och drack säkert bara 5 öl och ett par smuttar med whiskey på de första nio. I och med detta uteblev resultatet också. Däremot skall du ha all heder för alla dina slag från kassa lägen. Seve Ballesteros hade varit avundsjuk. Thomas började redan på trean att tala om att han och St.Arild aldrig kommer överens. Och när den helige Arild stal hans perfekta drive (något lång i den riktningen) på fyran var det kört. Detta följdes upp med två bollar out på femman vilket fick uppgiven effekt. Det var nästan så att man hörde hur St.Arild den stores hånskratt skrockade i trädkronorna. På tal om hånskratt här följer ett sätt att knäcka en golfspelare. Bonnen slår snett på fyran, tror att den är borta men jag säger att den ligger nog vid den sextonde greenen och mycket riktigt där i greenbunkern ligger bollen ganska taskigt. Jag önskar lycka till. Lugna dig lite säger jag till Bonnen så skall jag gå ut se vart den hamnar. Istället för att slå ut bollen safe slår Bonnen mot green varpå jag vrålar bravo och applåderar ett kanonslag från ett ”omöjligt” läge. Bonnen kommer åter ut på rätt bana och frågar blev den så bra? Varpå jag svarar, ja den är mitt i vattenhindret där framme den bröt vid den andra pinnen från vänster. Bonnen kunde sedan koncentrera sig på att dricka upp de 19?? ölen han gick omkring och bar på i sin bärbag, detta i sig är en bedrift värd all respekt. Själv spelade jag ganska bra på de flesta hålen. För alla er som inte vet kan jag säga att min dubbel på det 13é är det bästa jag gjort på det hålet på 8 försök. Tilläggas till min rond kan också att jag kom undan med blotta förskräckelsen på det 14é och det 18é hålet. Efter katastrofalt spel på båda dessa hål kom jag undan med dubblar.
Avslutningsvis kan jag avslöja att Tranemo vann matchen och att bollens snittscore stannade på 84,5 netto i snitt. Men att vi hade skoj som fa´n. Just det jag höll på att glömma det men Bonnen kom över psykningen efter en öl per hål de sista nio och avslutade snyggt med birdie, par, par försök med det grabbar efter sisådär en 13-14 öl.
Claes Boll nr.3: Jocke lottas in som en hök bland hermelinerna från Ulricehamn men han tar detta med ro och besegrar de alla. Dock inte utan bekymmer, på det andra hålet tappar han två slag gentemot Stefan som passar på att chippa i en birdie när Jocke måste droppa för ospelbart mellan två stenar. Men Stefan gör nog inte så många fler bra hål och slutar sist om vi räknar bort boll nr.2. Överlag ser era scorekort ganska bra ut de första nio. Jag vet inte om det var hamburgerbrödet med ägg efter nio eller vad det var. Men strecken duggar tätare på de sista nio för alla utom Dallas som hade vunnit tävlingen om det inte hade varit för det där 13é hålet. Jag är ledsen att jag skrämde upp dig så Dallas. Jocke som förmodligen började inse att det var Dallas som var den värste konkurrenten i bollen för dagen gjorde sitt bästa för psyka Dallas på det 13é när han skänkte en 20cm are för en 9a. I övrigt från den sista bollen kan sägas att Putte fick ett halvt böter på det 10é hålet när han skickade ner bollen i vattnet, likt det sätt på vilket man kastar en stenmacka. Jocke spelade 5 hål utan sin järnsjua men fick den åter efter att ha charmat en dam i golfbil.
Samtliga skulder för 2004 är avklarade och betalade