Före, mellan och efter Deltävling 5 och 6 Båstad Nya och Gamla
Regeltolkarnas Golftour
2005-09-30 till 2005-10-01


06:00 Det är tajm att åka. Efter att under veckan ha tittat på samtliga väderrapporter härrörande denna helg stod det klart att Regeltolkarnas tur med väder och vind skulle vända. Men på vägen i den av Acke hyrda 16 manna bussen verkade det ändå som att Fredagen skulle klara sig ganska bra vädermässigt. Ett stopp hos strutsarna strax norr om Halmstad innehållandes köttbullsmacka och en kopp kaffe var nog vad som krävdes för att på allvar få igång avslutningshelgen. För efter detta stopp började det att inmundigas diverse spirituosa. Mange var pigg på att bjuda på whiskey för att redan så tidigt kanske locka fram några dåliga slag ur de tre som låg placeringarna före honom.
Samtalen i bussen handlade bl.a. om regler och förutsättningar för den enskilde. En och annan gliring till dem som hittills i år inte lyckats så bra samt småpsykningar till dem som hade chansen att ta hem det hela. Edberg den stackar´n fick ta en hel del stryk för den bokning han gjort på ett ställe som hette Clearencegården. Ett place som ingen av oss visste någonting om. Dock visade det sig att allt negativt som sagts och befarats angående boendet fick ätas upp. Det visade sig ju som bekant att Claerencegården blev det stora samtalsämnet hela helgen och förmodligen för lång tid framöver. Superlativen haglade med rätta över det här stället som andades golf och klass. Tack och lov talade några trevliga Danskar om för oss att det var ”all inclusive” vilket innebar att vi kunde dricka Cognac, Whiskey, Calvados, Gin, Vodka, Öl eller vin framför en öppen brasa i Chesterfieldfåtöljer istället för att snapsa Tequila på någons rum.
Efter att ha packat ur bussen och checkat in på hotellet var det till att gå ut och känna på Båstads GK´s gräs lite grann innan det var dags att gå ut och spela. Bollarna delades in efter rangordning som baserades på årets tidigare resultat med ledarbollen som uppsamlare sist av de tre. Dimman hade nu lättat, flaggorna hängde slokörat rakt ner och det skulle komma att bli en fantastiskt solig och fin golfdag denna den sista dagen i september.

Efter att ha räknat ihop dagens score stod det klart att det hade kastats om lite bland de tre första, men att ledarbollen förblev intakt även till nästa dag.
(Med tanke på övrigas resultat kan man ju undra om de givit upp på förhand ?????)

En alldeles utmärkt pyttipanna och en stor öl vid tretiden var precis vad man behövde för att komma över de missade slagen, så fick det bli. Någon kom på den grymma idén att spela en runda foursome eftersom klockan inte var mer. Detta uppskattades av alla utom Bonnen och Stefan A som tog en taxi in till den lokale pizzerian i Båstad och drack lite mer bärs. Sagt och gjort en fembollars foursome fick det bli.
Lite senare visade det sig att vi hade tur att Bonnen inte gick med för det är föga troligt att vi skulle ha fått gå vidare om han hade tagit snacket med Intendenten vid 6:ans green istället för Berne. ”Smidigt gjort Berne”.
Detta skulle visa sig locka fram massor av skratt, fyllesnack och mycket hånande, mycket beroende på att en ny regel om pliktslag för övningssving infördes. Lagen delades upp så att man fick spela med sin rumskamrat och spelformen blev open. Det lag som klarade sig bäst i denna gren var till en början Edberg och Mange som tog ledningen nästan omgående, lite osämja i den konstellationen gjorde att de tappade greppet om tävlingen som istället kunde vinnas av en för året riktig outsiderkonstellation. Hör och häpna Lillen och Berne som knappt skrapat ihop till deltagarpoäng under året tog hem detta mästerskap. Bäst på att dricka var den ena parten av Ulricehamnslaget och flest pliktframkallande övningssvingar på kortast tid gjorde utan tvekan tourens segrare Kent ”Svingrutinen” Sandquist. Ingen skugga över honom han bet ihop och jag bjöd tillbaks. Johan som inte trodde att han berördes av småsnack i baksvingen fick tänka om när han p.g.a. en stickad tröja slog bollen klockrent out nästan helt oprovocerat.
Efter detta inslag var det dags att fräscha till sig något på rummet, mingla lite i loungen, slappa något i skinnfåtöljen och smutta lite på något från baren. Med tanke på hotellets elegans och personalens tålamod och tillmötesgående kunde vi inte annat än att betala en hundring per man för att de skulle få duka till fest i restaurangen. Putte visade sitt gamla rätta jag genom att bestycka dukningen med en middag bestående av kycklingklubbor upplagda tillsammans med uppskuren färsk ananas potatissallad och en vanlig grönsallad. Att dricka till detta serverades medhavd öl som var perfekt så här mellan fördrinken (gintonic) och cognacen till kaffet som serverades framför den öppna brasan i goda vänners lag. Mmmmm vilken kväll!
Allt medan Stefan R drog ner på drickandet (chaufför´n) och Bonnen somnade blev vi andra mer och mer rosiga i kinderna. Högläsning av ”gamla” rapporter från Stefans laptop påbörjades av undertecknad, men då få förstod vad jag läste gick den sysslan vidare till Kent som flikade in snuskiga utryck så fort han hann. Efter att ha tjatat som en fyråring efter godis fick till slut Johan läsa en stund. Han blev utskälld av de flesta men mest av Jocke som lyssnade med ett öra på Johan samtidigt som han pratade vallor och fysträning med Thomas. Sagt och gjort, laptopen slets ur händerna på Johan och Jocke försökte sig på den ädla konsten att med 2 promille i blodet läsa högt från en dator med allt för hög upplösning. Resultatet blev uruselt, så snyftandes efter sin ”godispåse” fick Johan fortsätta tills ingen längre orkade lyssna. 00:30 var dom som inte ett par timmar tidigare somnat på pissepausen (Berne) så trötta att det var dags att runda av.
De som var uppe i ottan morgonen därpå och kände att de kanske borde röja lite, dels i restaurangen där maten hade serverats och dels i loungen där samkvämet tagit plats, kunde glatt krypa ner under täcket igen då det visade sig att Elin och company på hotellet redan hade ombesörjt denna syssla under morgonens tidigare timmar.
Vad ni andra tänkte denna morgon vet jag inte men jag och Kent satt i fåtöljerna en stund innan utcheckning och tittade ut genom fönstret där vi såg hur det vajade i träden och hur det på himmeln tornade upp sig i allt för många mörka moln. Vi inte bara tänkte utan uttalade också i samstämmig kör att det vore inte fel att sitta och kura här istället för att trotsa bakfylla och väder ute på en golfbana. Tillslut fick vi slita oss och ge oss ut och faktum var att det var faktiskt bara blåst som gäckade oss de första 15 hålen. De sista 3 hålen kompletterades vädret med allt mer tilltagande regn, för att på det 18 och sista hålet kulminera i precis det som jag och Kent tillsammans med hela vädergurueliten hade förutspått.
Hemresan berör jag inte med mer än att säga att Dallas tjänade bra på att inte följa med på denna resa. ”Turgubbe”

En resultatet till trots mycket nöjd och belåten trea.
Claes Kronander