Deltävling 2 Marks GK Regeltolkarnas Golftour 2009-06-05
Eftermiddagen började med att skjutsen Berne Sallander inte bara skulle hem tidigt (Skolavslutning) utan kom en halvtimme sent och hämtade upp också. (Hur nu detta rimmar?) Vi hann visserligen med både mat, öl och ett par bollar i ösregnet som förekom starttiderna. Ostadigt väder till en början med allt eftersom eftermiddagen skred mot kväll gav regnet upp och riktigt trevligt golfväder uppenbarade sig. Synd att det bara var 9st tappra deltagare men så kan det ju bli ibland när datumen inte passar så bra. Inget rapportansvar från min sida denna gång men på första tee var jag med och mig veterligen slog minst 7 av oss provisorisk boll här. Måste vara något slags rekord trots att jag vet att anspänningen är stor på första tee hos samtliga på våra träffar.
Boll 1: Berne Sallander Stefan Ramberg Joakim Gustavsson
Boll 2: Stefan Axelsson Patrik Andersson Kent Blom
Boll 3: Claes Kronander Johan Karlsson Joachim Höök
Boll 1
Boll 2 Tre ståtliga grabbar ställde upp på tee om med den totala summan av inspelade RT-penningar av 1400:- så förstod vi snart av att vi kanske inte skulle räcka till seger idag heller. Klasse var vaken och påpekade att detta måste vara väldigt nära att bli kallad en Svenljungaboll. Och hade jag inte haft så förståndiga föräldrar som till min skolstart flyttade mig till Tranemo så kunde det gått illa i livet för mig ☺. Hade boll 1 vänt sig om så borde dom trott att vi slog ut med kulspruta på etta för alla i bollen var tvungna att nypa iväg en provis boll då dom första var tveksamma till fortsatt spel. När vi hade hålat ut så var det dock 3 par som noterades i scorkorten. Sen levde livet i vår lilla boll i några hål med snea slag korta inspel och en spelnivå som närmast kan jämföras med Balder på Liseberg, upp och ner. Out för mig på fyran och dagen visade sig inte bli bättre än andra dagar på golfbanan. På emman hände det något med Blom. En spikrak drive långt bort från vårt synfält och den uppskattade driven på detta hål var smått otroliga 245m. fylld med adrenalin så skickade Blom den över green och långt upp i snåret bakom green, en miss på kanske 40 meter. Flaggan fick han behålla även om Hööken var och nosade på Bloms drive (lite iaf). Att Blom i och med hade tömt sin resurs på golfslag skulle senare visa sig på hans score. Stefan hade fastnat i något form femspel för på och hör nu 5 hål hade han 5 slag i. på hål nio kom regnet tillbaka men jag stärkte mig med min Kexchocklad så än var humöret med ( och slag hade jag ju kvar, både på handikapp och bonus) Blom försvann ut till höger men var tillbaka tills Jag och Stefan hade nått ån. Stefan försöker nå med 160 m kvar och motvind vilket slutade i vatten. Även Blom hittade dom gula pinnarna och droppade och duffade i även boll nr 2 på detta hål i vattnet. Stefan grämde sig över sitt beslut och fick notera en sjua i scorekortet. Efter detta tog sig Stefan samman och spelade bra dom sista nio hålen, Putte rasade med tre tripplar i rad (måste vara något slags rekord) och Blom blandade och gav med otroliga slag och en del mindre bra. På hål 12 skulle Stefan spela in mot green och Blom gav honom rådet att sikta på lycktstolpen bakom green, va? Undrade Stefan. Sikta på lycktstolpen säger Blom igen men vi som spelat detta hål vet att bakom green står en flaggstång och det var denna Blom menade. Vi hade en rolig dag på banan och vi ser fram mot att få spela Kinds GK nästa gång. Vi var dåliga på att ta bilder och detta måsta vi nog bli bättre på i RT för det är om man säger att en bild säger mer än tusen ord.
Tack för ordet Patrik
Boll 3 Claes, Johan och jag själv (Joachim) gick ut som sista boll denna ömsom regniga, ömsom soliga fredagseftermiddag i början av juni 2009. Ännu en förnämligt trevlig golfrunda i Regeltolkarnas regi var i sin linda och vi travade med stärkta självförtroenden in på första green för att läsa tre birdieputtar! Som vanligt sumpade vi alla denna möjlighet och Johan gjorde något så ovanligt (skulle det visa sig) som en treputt med nyinförskaffade Odessey-putter. Han menade själv att den inte bara var snygg, den puttade dessutom väldigt bra. Det lät på honom som att den var självspelande och under rundan så förstod vi att det faktiskt var så.
Jag och Claes satte tonen i början av rundan med stabila par men det började snart trilskas en del (och en stor j--la del för mig själv). Sammanlagt sex bollar i vatten och en out skvallrar om att skärpan i golfslagen var stundtals under all kritik. Jag stod för 4/7-delar av dessa och givetvis (som ni förstår) så sopade mina medspelare banan med mig. Efter tio i på nian så gav jag upp och siktade i stället in mig på deltagarpoängen. Osannolikt nog så lyckades jag bärga denna för första gången under detta (än så länge) tunga golfår. Ni som bettat på mig i tron att jag kan spela golf så vill jag bara avisera, tyvärr så är inte fallet!
Claes spelade knackigt med drivern men mycket stabila järn och en halvhet putter gjorde att han kom in på den förnämliga scoren 71. Johan missade ett par drivar grovt, men klarade sig med både tur och skicklighet utan större straff. Järnen funkade helt OK, men puttern! Oj, oj, oj! Allt under fyra meter satt stenhårt i hålets bakkant. Han liknade själv sitt puttande med; ”lika bra som Ben Crenshaw när han vann Arizona open 1984”. Jag och Claes tittade frågande på varandra men vi förstod i alla fall att han själv var nöjd. 69 brukar vara bra (även i golf) och vad annat kan vi göra än att komplimentera Johan till den prydliga segern!